Ja, ni läser rätt i titeln: jag var med i en trafikolycka. Ni förstår inte hur länge jag har varit rädd för detta, det var anledningen till varför jag väntade så länge (2 år längre än alla andra typ) innan jag vågade börja övningsköra.
And now it has happened.
Jag var påväg mot jobbet, och när jag kom ner mot Brännbacken precis innan Åkersberga så bromsade bilen framför mig in, och blinkade att han skulle svänga vänster. Jag bromsar då in och precis när jag ska växla ner till ettan (alltså när jag är stillastående), så kommer en bil från andra körfältet och kör in i min bil. Sedan åker den vidare och kör in i ytterligare två bilar bakom mig.
Anledningen till detta, tror vi, var att föraren av den bilen inte såg att det var stopp i hennes körfält också pga att en bil skulle då svänga vänster in på en liten väg. Hon hann då inte bromsa i tid och valde att väja över till andra körfältet för att inte totalt krascha in i den bilen framför henne. Jag tror att skadan hade blivit mycket större om det hade hänt.
Min dörr vid förarsidan går inte att öppna, jag får en panikattack och vet inte vart jag ska ta vägen. Har aldrig varit med om något sånt förut. Försökte ta mig ut genom passagerarsidans dörr men kommer ingenstans pga paniken, letar fram min telefon som flög iväg och ringer mamma direkt. 12:42 ringde jag mamma, och som tur var så var hon nere vid färjeläget på fastlandet. Så hon kunde komma dit rätt snabbt.
Jag får hjälp att komma ur bilen och folk försöker lugna ner mig. Polis och ambulans kom vid 12:49 så dom var väldigt snabba att ta sig till platsen, väldigt bra insats av dom tycker jag.
Bakom mig ser jag en blå Saab ligga av vägen med hela bakpartiet intryckt, en beige Saab (den som körde in i oss) med hela motorhuven intryckt pga att den kört in i tre bilar, och även en silvrig stor Toyota som klarade sig bäst.
Trodde först att min bil klarade sig bäst, men när jag har gått igenom bilderna igen så ser jag ju nu att den silvriga toyotan klarade sig bäst. På den blev det lite skada i fram bara, och registreringsskylten hängde snett.
Ingen person kom till skada, och som tur var heller inte den lilla vovven som var med i den beige saaben som krockade in i oss.
Dom andra var väldigt lugna och kunde prata med varandra, medan jag gick runt där och hade panik och grät, höll på att svimma typ.
Jag har ju inte haft körkort så himla länge så det kanske förklarar varför jag var så, jag är även rätt känslig som person.
Det värsta jag varit med om med bilen (innan detta) var att jag backade in i ett staket, det blev inte ens buckla av det liksom.
Ambulanspersonalen tog med mig in i ambulansen för att kolla om jag hade några skador eftersom jag var så skakig och grät så mycket, men dom hittade inget större fel med mig. Jag hade, då, lite ont i knäet och lite lite ont i nacken bara. Hade väldigt hög puls dock, såklart. Hade ju panik liksom.
Polisen kom senare också och förhörde mig om vad som hade hänt, och jag sa det jag kom ihåg. Att det helt plötsligt kom en bil och körde in i mig.
Efter vad som kändes som en evighet så körde bärgningsbilen iväg min lilla bil och polisen sa att det var okej för oss att åka hem, så mamma körde hem mig till en orolig Roberth.
Vi åkte då hem till mamma och pappa och jag fick mer och mer ont i nacken och ryggen, så Roberth insisterade på att vi åkte till sjukhuset så att jag kunde röntgas för att se så det inte var några allvarliga skador som kunde dyka upp senare.
Så vi åkte in till Norrtälje akuten, och en läkare kände på min nacke och så fick jag vrida på huvudet åt alla håll och säga till när det gjorde ont. Och när jag sa att jag hade ont pga en krock så sa han att det var whiplashskador, och att det skulle göra ont och vara stelt i 1-2 veckor.
Han skrev ut smärtstillande till mig som jag ska ta två gånger om dagen, och så blev jag sjukskriven i en vecka eftersom jag jobbar i kassa och det är väldigt mycket vrida på nacken då.
Så jag ska nu bara vila nacken hela veckan och ta mina smärtstillande, så hoppas jag att det här går över snart. Roberth får hjälpa mig med så mycket, som att gå upp ur sängen och duscha tillexempel.
Jag har även nu under dagen fått ont i vänster sida, alltså armen och revbenen. Vi tror att jag har slagit i dörren när hon smällde in i mig, och jag har ett blåmärke på armen som visar på att det nog är sant.
Det var en väldigt händelserik dag igår, inte positivt dock. Saknar min stackars lilla bil, vi ska åka och titta på den imorgon på verkstaden och se hur lång tid det kommer ta att reparera den.
Tills dess kommer jag få köra mammas Ford Focus, som känns som en traktor efter man är van vid att köra en liten och lätt Toyota Aygo, haha.
Nu ska jag värma upp min värmekudde, smörja in min nacke med voltaren, och titta på X-Files.
Hej med er!
Hej med er!
