IBS

"IBS innebär att man har olika besvär som har att göra med mag-tarmkanalen. Namnet är en förkortning av den engelska benämningen irritable bowel syndrome. Det finns inte något bra namn för IBS på svenska, men funktionella tarmbesvär används ofta eftersom det finns en rubbning i hur man upplever att tarmen fungerar. Sjukdomen brukar även kallas kolon irritabile eller känslig tarm. Det är inte klarlagt varför man får sjukdomen."

Okej, nu har jag inte varit hos en läkare som har sagt till mig att jag har IBS, men allting pekar på att jag har det. Och om inte, så har jag i alla fall en orolig mage. Och det är ju det IBS är??
Förstår ni?

Jag har haft problem med magen i så många år nu. Så länge att jag inte tänkt på det ens.
För ett år sedan ungefär så satt jag på Tempo och jobbade i kassan och fick så sjukt ont i magen att jag började gråta. Det var det värsta jag varit med om.
Sen gick det ju över efter någon timme när jag hade gått på toa och vilat lite.
Men sen kom det tillbaka, och så höll det på så i flera veckor. Tillslut åkte vi till läkaren med det för att jag orkade inte gå och ha ont i magen längre, och det togs massa prover och sånt där..
Dom hittade ingenting. Noll. Så dom tryckte lite på min mage och så fick jag säga aj när det gjorde ont,
och deras slutgiltiga lösning var: Du har en gasbubbla så gå och bajsa så ska du se att det blir bättre!

Så jag fick med mig lavemang hem. Mysigt, eller hur? Det måste ju hjälpa eftersom då töms min gasbubbla??
Nej. Det hjälpte inte. Det hjälpte för resten av den dagen typ.
Sen kom det tillbaka. Och nu har jag levt med att det kommer flera gånger i veckan, varje vecka, i ett år.
Det kommer främst när jag inte är hemma. Så jag tror att det sitter psykiskt också.
Jag har aldrig tyckt om att vara hemifrån, jag får ångest och blir nervös. Och nu visar sig det med att min mage gör ont. Ångestmage brukar jag tänka att det heter.

Men jag har tänkt på mitt magont nu ett tag, eftersom jag såklart vill bli av med det. Och jag har kommit på att jag har haft det i så mycket längre än bara ett år.
Jag minns när jag var 10 ungefär, och jag fick värk i magen helt plötsligt, så ont att jag låg och grät. Och min mamma sa bara att det var säkert mensvärk och att jag snart skulle få min första mens, att det kunde göra ont och bla bla. (Nej jag skyller inte på min mamma för att hon sa så, det är väl det man tänker när en ung tjej, som precis kommit in i puberteten, har ont i magen? Jag hade också gjort det.)
Men min mens kom inte förrän 3 år senare, så obviously så var det inte mensvärk.

Sen minns jag när jag var hemma hos min kompis Bea med två andra kompisar, och vi skulle tälta. Vi var väl 15 år kanske. Och då fick jag så himla ont i magen, att hennes mamma ringde sjukvårdsupplysningen tillochmed. Alltså, dom såg hur ont jag hade. Jag glömmer aldrig den natten för jag kunde inte somna för att jag hade såna kramper i magen, och det blev inget tältande. Vi fick sova i vardagsrummet istället haha.

Men som ni ser så har detta hållt på så mycket längre än bara ett år. Jag har levt med dom här kramperna i nästan 10 år nu. Det har bara blivit värre nu för tiden, därför har jag inte börjat leta efter något svar på varför jag har ont.

Idag började jag med en laktosfri kost, ska testa att utesluta gluten också. Jag har hört från andra som har IBS att det har hjälpt dom. Så jag hoppas att det kommer hjälpa mig med, för jag orkar verkligen inte mer. Jag kan liksom inte åka hem till en kompis, inte ens till min bästa kompis, utan att jag ska få ont i magen. Livet begränsas så mycket av det.
Jag ska även gå till en ny läkare och försöka få mer hjälp. Jag har just nu en medicin som jag kan ta innan jag åker hemifrån, som hjälper i några timmar. Men det hade ju varit skönt med något mer långvarigt. Det finns dock inget botemedel för IBS.

"För att få diagnosen IBS ska besvären ha börjat för minst sex månader sedan. Man ska ha haft smärta eller obehag i magen minst tre dagar per månad under senaste tre månaderna."
Ni vet hur jag sa i början av inlägget att jag inte ännu varit hos en läkare som har sagt att jag har IBS?
Men liksom.. "Besvären ska ha börjat för minst sex månader sedan", ja tio år sedan typ.
Men jag hade tänkt att ni skulle få hänga med på min resa utan laktos och gluten haha,
roligt liv liksom. Woho.

Wish me luck!